Vilken information ska en nyanställd få enligt lag och kollektivavtal?

Vad en nyanställd behöver få veta – och varför

Arbetsrätten kallas de regler som styr anställning och arbetsliv. Den täcker frågor om vad som gäller för dig som arbetstagare och för din arbetsgivare.

Den information en nyanställd ska få kommer från flera håll: det skriftliga anställningsavtalet, arbetsmiljön, arbetstiderna, lönen och semestern samt rutinerna vid sjukdom och skada. Kollektivavtalet kan lägga till villkor utöver lagens miniminivå.

Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Arbetet ska kunna utföras utan risk för ohälsa eller olycksfall. Den nyanställde måste känna till riskerna och kunna undvika dem.

Informationen ska ges innan arbetet börjar och innehålla tillräckliga instruktioner, inte bara en riskbeskrivning. Instruktionerna ska vara på plats innan den nyanställde börjar arbeta i en miljö med påtaglig risk.

Arbetsgivaren får fördela arbetsmiljöuppgifter, exempelvis till en chef som ansvarar för att initiera skyddsronder eller administrera delar av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Fördelningen bör vara tydlig så att alla vet vad som krävs av dem.

Arbetsgivaren ansvarar för att driva det systematiska arbetsmiljöarbetet. Alla behöver delta för att arbetet ska bli effektivt.

Arbetsmiljölagen (1977:1160) är den centrala lagen för arbetsmiljön och gäller med tillhörande föreskrifter. I 1 kap. 1 § anges att lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. I 1 kap. 2 § anges att lagen gäller varje verksamhet där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning.

Arbetsmiljölagen har nio kapitel. 1 kap. handlar om lagens ändamål och tillämpningsområde, 2 kap. om arbetsmiljöns beskaffenhet, 3 kap. om allmänna skyldigheter och 6 kap. om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare m.m.

Arbetsmiljölagen har SFS nr 1977:1160. Den är utfärdad 1977-12-19, hör till Arbetsmarknadsdepartementet ARM och är ändrad t.o.m. SFS 2026:1001.

Även lagen (1982:80) om anställningsskydd, socialförsäkringsbalken (2010:110) och diskrimineringslagen (2008:567) styr arbetsgivarens skyldigheter. Arbetstidslagen har regler om hur mycket du får arbeta per dygn, per vecka och per år.

Namngivna lagar i genomgången är arbetsmiljölagen (1977:1160), lagen (1982:80) om anställningsskydd, diskrimineringslagen (2008:567), socialförsäkringsbalken (2010:110) och arbetstidslagen.

Om en arbetstagares funktionsnedsättning sätter ned arbetsförmågan är arbetsgivaren skyldig att agera. Arbetsgivaren ska utreda behovet av tillgänglighetsåtgärder (tidigare kallade stöd- och anpassningsåtgärder).

En funktionsnedsättning innebär en nedsättning av en persons fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsförmåga. Det är något en person har, inte något personen är. En funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer.

Arbetsgivaren är skyldig att vidta de tillgänglighetsåtgärder som är skäliga. Vad som är skäliga åtgärder avgörs genom en helhetsbedömning från fall till fall. En åtgärd får inte bli en oproportionerlig börda.

Vid bedömningen ska arbetsgivaren ta hänsyn till kostnaderna, verksamhetens ekonomiska förmåga, möjligheterna att vidta åtgärden och effekten på begränsningarna. Det gäller när arbetsgivaren avgör vilka tillgänglighetsåtgärder som är skäliga.

Det finns samband mellan diskrimineringslagen, arbetsmiljölagen och socialförsäkringsbalken. Samma eller liknande situationer regleras i lagarna, och reglerna ska komplettera och förstärka varandra.

Myndigheter som arbetar med frågan är bland andra Arbetsmiljöverket, Diskrimineringsombudsmannen och Försäkringskassan. Lagar som styr arbetsgivarens skyldigheter vid funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan är diskrimineringslagen (2008:567), arbetsmiljölagen (1977:1160) med tillhörande föreskrifter, socialförsäkringsbalken (2010:110), lag (1982:80) om anställningsskydd samt Arbetsdomstolens praxis.

Arbetsgivaren ska se till att arbetet kan utföras utan risk för ohälsa eller olycksfall, och personalen ska veta vilka risker som finns och kunna undvika dem. Exempel på lagar som är relevanta för nyanställda är lagen (1982:80) om anställningsskydd, arbetsmiljölagen (1977:1160), arbetstidslagen, socialförsäkringsbalken (2010:110) och diskrimineringslagen (2008:567).

Enligt kollektivavtal kan informationen utvidgas med villkor utöver lagens miniminivå. Kollektivavtalet för din bransch är ett paket av många avtal.

Kollektivavtal finns för olika avtalsområden, till exempel det statliga avtalsområdet. Arbetsmarknadens parter är bland andra LO, Svenskt Näringsliv, TCO, Saco, SKL, Företagarna, Arbetsgivarverket och Bemanningsföretagen.

För den nyanställde blir uppräkningen konkret: skriftligt avtal, instruktioner för risker i arbetet, besked om arbetstider, besked om lön och semester, rutiner vid sjukdom och arbetsskada samt kontaktvägar för frågor. Varje del motsvarar ett avsnitt i den här genomgången.

Arbetsförmedlingen sammanfattar rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen. Där finns bland annat skriftligt anställningsavtal, arbetstider, arbetsschema, arbetsmiljö, skada, sjukdom, vab och semester.

Viktig information som en nyanställd ska få innan arbetet börjar

Skriftligt anställningsavtal: uppgifterna som ska finnas med

Den nyanställde ska få ett skriftligt anställningsavtal. Det ska innehålla arbetsgivarens namn och organisationsnummer samt ditt namn och personnummer.

Avtalet ska också ange anställningens längd med datum för både start och slut. Det ska framgå om tjänsten är heltid, deltid eller endast vid behov, vilken lön du ska få, vilka arbetsuppgifter du ska ha och vilken yrkesbenämning du har.

Den nyanställde kan kontrollera avtalet punkt för punkt mot dessa uppgifter. Saknas exempelvis slutdatum vid en tidsbegränsad anställning, omfattning i tid, lön eller yrkesbenämning, är det uppgifter som ska finnas med.

Lagen (1982:80) om anställningsskydd styr anställningsskyddet. Tillsammans med diskrimineringslagen (2008:567), arbetsmiljölagen (1977:1160) och socialförsäkringsbalken (2010:110) anger den ramar för arbetsgivarens skyldigheter.

Lagen (1982:80) om anställningsskydd reglerar företrädesrätt till återanställning. Den bestämmelsen hör till anställningsskyddet.

Arbetsmiljölagen (1977:1160) 1 kap. 1 § anger ändamålet att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. I 1 kap. 2 § anges att lagen gäller varje verksamhet där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning.

Kontrollera att avtalet anger arbetsgivarens namn och organisationsnummer, ditt namn och personnummer, anställningens längd med start- och slutdatum, om tjänsten är heltid, deltid eller endast vid behov, lön, arbetsuppgifter och yrkesbenämning. Saknas någon uppgift är det ett avtalsvillkor som ska läggas till.

Uppgiften om kollektivavtal hör också till det som den nyanställde bör få besked om. Den nyanställde bör få besked om arbetsplatsen har kollektivavtal. Kollektivavtalet kan påverka lön, semester och andra anställningsvillkor.

Kollektivavtalet för din bransch är ett paket av många avtal. Ett exempel på avtalsområde är det statliga avtalsområdet.

Uppräkningen kan sammanfattas i nio uppgifter: arbetsgivarens namn, organisationsnummer, ditt namn, ditt personnummer, anställningens längd med start- och slutdatum, heltid, deltid eller endast vid behov, lön, arbetsuppgifter och yrkesbenämning. Den nyanställde kan pricka av uppgifterna mot sitt avtal.

Arbetsförmedlingen listar samma uppgifter: arbetsgivarens namn och organisationsnummer, ditt namn och personnummer, anställningens längd med datum för både start och slut, om tjänsten är heltid, deltid eller endast vid behov, lön, arbetsuppgifter och yrkesbenämning.

I kollektivavtal finns alla de vanligaste och viktigaste anställningsvillkoren. Kollektivavtalet för din bransch är egentligen ett paket av många avtal.

Om arbetsplatsen saknar kollektivavtal får du inte föräldralön från arbetsgivaren som utfyllnad till föräldrapenningen från Försäkringskassan.

Arbetsmiljö och risker – information innan arbetet börjar

Arbetsmiljölagen (1977:1160) anger att endast arbetstagare som har fått tillräckliga instruktioner får tillträde till områden med påtaglig risk för ohälsa. Instruktionerna ska vara på plats innan den nyanställde börjar arbeta i en sådan miljö.

Arbetsgivaren ska göra allt som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Särskild uppmärksamhet krävs för risker när en arbetstagare arbetar ensam.

Ansvaret omfattar att maskiner, redskap, skyddsutrustning och andra tekniska anordningar underhålls. Den nyanställde bör fråga vilken skyddsutrustning och vilka rutiner som gäller för de egna arbetsuppgifterna, och vem som ansvarar för kontroll och underhåll.

Arbetsmiljölagen (1977:1160) gäller med tillhörande föreskrifter. Arbetsmiljöverket har föreskrifter som chefer och skyddsansvariga ska känna till.

Chefer måste känna till arbetsmiljölagen och de arbetsmiljöregler som gäller arbetsplatsen.

Arbetsmiljölagen har SFS nr 1977:1160 och finns i Svensk författningssamling (SFS). SFS innehåller gällande lagar och förordningar. Om en författning ändras ersätts den gamla texten med den nya. Lagen är utfärdad 1977-12-19, hör till Arbetsmarknadsdepartementet ARM och är ändrad t.o.m. SFS 2026:1001.

I 1 kap. 1 § anges att lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. I 1 kap. 2 § anges att lagen gäller varje verksamhet där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning.

Arbetsmiljölagen har nio kapitel. 1 kap. handlar om lagens ändamål och tillämpningsområde, 2 kap. om arbetsmiljöns beskaffenhet, 3 kap. om allmänna skyldigheter och 6 kap. om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare m.m.

Den nyanställde ska få de instruktioner som behövs för de egna arbetsuppgifterna. Det gäller särskilt innan arbetet börjar i miljöer med påtaglig risk.

Om arbetsgivaren inte har kompetensen för att genomföra en tillförlitlig undersökning och riskbedömning, eller att vidta nödvändiga åtgärder, måste extern kompetens anlitas.

Steg för att säkerställa god arbetsmiljö enligt lag

Arbetstider, schema och flexibilitet

Arbetsgivaren bestämmer vilka arbetstider som gäller. På vissa arbetsplatser registreras arbetstiden, och på många kontor är flexibel arbetstid vanligt.

Flexibel arbetstid styrs av arbetsplatsens lokala avtal eller av att arbetsgivaren formellt har informerat om den. Arbetstidslagen anger gränser för hur mycket du får arbeta per dygn, per vecka och per år.

Ett arbetsschema innebär att det är överenskommet vilka dagar och tider du ska arbeta. Om en chef inte vill att du jobbar en dag eller tid som står i schemat, måste arbetsgivaren ändå betala ut lön till dig för den tid ni avtalat.

Den nyanställde bör tidigt få besked om hur schemat sätts, hur ändringar meddelas och hur eventuell arbetstidsregistrering går till.

Den nyanställde bör också få veta vilka gränser för arbetstidens längd som gäller på arbetsplatsen och hur de följs upp.

Arbetstidens förläggning framgår av arbetsschemat: vilka dagar och vilka tider arbetet ska utföras. Besked om förläggningen hör till det den nyanställde får tidigt.

Arbetstidslagen finns att läsa hos Arbetsmiljöverket.

Lön, semester och kollektivavtalets roll

Vilken lön du ska få ska framgå av det skriftliga anställningsavtalet. Om den inte framgår av avtalet, är det en uppgift som ska läggas till.

I Sverige har alla anställda rätt till 25 dagars semester under ett år, oavsett ålder och anställningsform. Du kan ha fler semesterdagar beroende på kollektivavtal och anställningsavtal.

Kollektivavtal kan alltså ge villkor utöver lagens miniminivå. Ta reda på om arbetsplatsen har kollektivavtal – det kan påverka dina anställningsvillkor och semestervillkor.

I kollektivavtal finns alla de vanligaste och viktigaste anställningsvillkoren. Kollektivavtalet för din bransch är egentligen ett paket av många avtal.

Arbetsmarknadens parter är bland andra LO, Svenskt Näringsliv, TCO, Saco, SKL, Företagarna, Arbetsgivarverket och Bemanningsföretagen.

Om arbetsplatsen saknar kollektivavtal får du inte föräldralön från arbetsgivaren som utfyllnad till föräldrapenningen från Försäkringskassan.

Kollektivavtal finns för olika avtalsområden, till exempel det statliga avtalsområdet.

Semestern är till för att du ska kunna vila och återhämta dig.

Information om kollektivavtalets innehåll bör ges tidigt. Det avgör om du omfattas av föräldralön, fler semesterdagar eller andra villkor.

Kollektivavtalet reglerar de vanligaste och viktigaste anställningsvillkoren. För en nyanställd handlar det särskilt om lön, semester och föräldralön.

Grundläggande rättigheter enligt svensk lag

Lag vs. Kollektivavtal – vilka villkor gäller?

Fördelar med att ha ett kollektivavtal på arbetsplatsen

Sjukdom, vab och arbetsskada – praktiska rutiner

Om du blir sjuk har du rätt att vara hemma från jobbet. Du ska sjukanmäla dig, och arbetsgivaren bestämmer hur – via telefon, mejl eller ett digitalt system.

Den nyanställde behöver få besked om vilken kanal som gäller på den egna arbetsplatsen och vem anmälan ska gå till.

Om ditt barn blir sjukt har du rätt att vara ledig från arbetet med tillfällig föräldrapenning fram till att barnet har fyllt 12 år. Både mammor och pappor har rätt att vara lediga för vård av barn.

Om du råkar ut för en olycka eller blir skadad på jobbet kan du ha rätt till ersättning. Börja med att informera din arbetsgivare, som är skyldig att anmäla vidare till Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket.

Vid behov kan ditt skyddsombud hjälpa dig.

Socialförsäkringsbalken (2010:110) hör till de lagar som styr arbetsgivarens skyldigheter. Försäkringskassan har information om sjuk och vård av barn (vab).

Vid arbetsskada finns anmälan via anmalarbetsskada.se. Arbetsmiljöverket har också rutiner för att anmäla svåra personskador, dödsfall och allvarliga tillbud.

Rutinerna för sjukanmälan och arbetsskada är praktisk information som ska vara känd från början. Den nyanställde bör få besked om kanal och mottagare.

Vem kan den nyanställde fråga?

Arbetsgivaren har alltid ansvaret för att informationen ges och för att arbetsmiljöarbetet drivs. Arbetsgivaren kan fördela arbetsmiljöuppgifter.

Därför är det rimligt att tidigt få veta vem i organisationen som ansvarar för vilka frågor. Då vet den nyanställde vart frågor om exempelvis utrustning, schema och risker ska ställas.

Skyddsombudet är en personlig kontakt vid arbetsskada och kan hjälpa till om du behöver stöd i kontakten med arbetsgivaren. Om arbetsgivaren inte har kompetensen att göra en tillförlitlig undersökning och riskbedömning, eller att vidta nödvändiga åtgärder, måste extern kompetens anlitas.

Exempel på sådan kompetens är företagshälsovården, en arbetsmiljökonsult, arbetsgivarorganisationen eller branschorganisationer. Den nyanställde kan alltså i arbetsmiljöfrågor bli hänvisad till företagshälsovården när arbetsplatsen själv inte räcker till.

Arbetsmiljölagen (1977:1160) gäller med tillhörande föreskrifter. Arbetsmiljöverkets föreskrifter är en del av de regler som chefer och skyddsansvariga ska känna till.

Arbetsmiljöverket, Diskrimineringsombudsmannen och Försäkringskassan arbetar med frågor om funktionsnedsättning som medför nedsättning av arbetsförmågan.

Lagar som styr arbetsgivarens skyldigheter vid funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan är diskrimineringslagen (2008:567), arbetsmiljölagen (1977:1160) med tillhörande föreskrifter, socialförsäkringsbalken (2010:110), lag (1982:80) om anställningsskydd samt Arbetsdomstolens praxis.